Känner mig väldigt avskiljd från mitt vanliga liv. Ingen skola, tomma dagar man måste fylla ut. Men samtidigt är det skönt, man hinner med allt man behöver hinna med. När jag gick runt på stan idag med min kompis och uträttade ärenden, så mötte jag på min andra kompis på det mest osannolikaste stället haha! Hon är från latinamerika, så jag var tvungen att ta chansen och pratade på spanska med henne. Det gick ganska lätt men hittills bara vanliga fraser "Hur är det?" "Har du träffat ... ?" "Varför är du just här?" Men det gjorde jag utan att tveka & tänka efter om jag sa fel, så lite stolt är jag.