för alla som inte förstått....

internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se internationallife.blogg.se 

Det är så härligt att vara här, really. Hittat ett par snygga jeans redan, imorgon ska jag köpa ett par klackskor och sen ska jag försöka hindra mig från att köpa mer. Måste ju spara till Spanien. Really. Men jag behövde jeansen. Hihi. Menmen, allt går finfint här, imorgon åker jag hem tidigt på morgonen. Så nu ska jag njuta av dagen, kära läsare :)

• Imorgon: Vi åker till någon nationalpark här i närheten under lektionstid. Hmm, spännande :)
• Onsdag: Sista skoldagen innan Kristihimmelfärds
• Torsdag - Söndag: Åka till min bästa vän i Örebro hihi :)

Enjoy!
Det går bra nu.

Just nu så är det att ingen värdfamilj har hört av sig ... Min kompis som jag hade interjuven tillsammans med fick redan sin familj för ett tag sedan, de hörde av sig till henne personligen via mail. Sedan dess har jag suttit fastklistrad vid min egen hotmail men har inte fått något än ... Lite orosväckande är det ju, men de har sagt att det kan dröja så sent som till juli-augusti skiftet också. Gosh, hoppas jag inte behöver vänta sååå länge :(

TACK SÅ JÄTTEMYCKET HIHI :)

Länge, länge sedan. Jag har lekt med tanken sedan två år tillbaka ungefär, men den riktiga beslutsamheten kom när det var dags att skicka in ansökan till IPK. Det var november förra året. Men just den perioden i mitt ville jag verkligen inte, jag var ganska nedstämd och vädret var grått och allt annat verkade grått också, men nu i slutändan är jag så GLAD att jag skickade in !! :)

Har haft en superbra dag igen !! Hehe. Imorgon väntar tvätt, lite städning, förmodligen lite plugg (trots att jag inte har något att plugga) och thaiboxning. Mmhhmmm vad livet är bra!

Jag är så glad för allting! Fick en glädje-kick efter thai-träningen jag hade nyss. Trots att jag kom hem med en svullnad på smalbenet. Trots att sparken var ganska fel i sig, så är jag glad att jag sparkade fel, för då blir jag härdad och jag lär mig. Nu vet jag i alla fall hur man inte ska sparka ... Det är kicken av att LÄRA sig och bli HÄRDAD som gör mig så pigg på allting. Sitter på min balkong just nu med varma filtar i en trädgårdsstol och jag har en annan stol som jag har som bord för att lägga mitt te och müsli-barer på. Det ser galet ut, det gör det verkligen. Varför har jag inte köpt ett bord än, varför har jag inte gjort si och så. Men att man är glad och lycklig betyder inte att man har det bästa av allt, men att man GÖR det bästa av allt. Jag är så glad glad glaaaad att jag inte vet vad! Imorgon väntar äventyr. Ska ner till en annan stad med tåg för att hälsa på en barndomskompis, kanske kommer lite bilder :) De flyttade för några år sedan härifrån och jag har inte hälsat på en enda gång sedan dess. Fy skäms på mig, men nu är jag äntligen påväg! Åååh. Ska bli riktigt kul det också, men hoppas att det inte regnar bara.

Så mitt liv har ändrats sen... några vecka tillbaks. Jag har börjat på thaiboxning 4 ggr i veckan. Jag mår sååå mycket bättre, är mer pigg och sover bättre och mer regelbundet. Jag borde dock ändra mina mat-vanor nu, för att anpassa till träningen. Men det ska också gå, så det är lugnt. Shit. Råder er, om ni vill må bättre, träna. Träna träna träna och pusha er. Jag har aldrig varit sådan som gillar att pusha mig själv men själva idéen med thaiboxningen, utöver att jag får bättre kondition och styrka, är ju att bli mentalt starkare också. Inte ska jag stå där och whina eftersom jag gjort 10 sparkar på rad utan paus och är TRÖTT. Det är bara mentalt. Du orkar mer än vad du tror. Du klarar mer än vad du tror. Och de andra som går med kommer också att peppa dig till att bli bättre. I boxningen måste man också tänka för stunden och tänka snabbt. Inte min starka sida direkt, därför jag går där. Är väl medveten om att jag är ganska dålig just nu, men jag kommer bli bättre. Det är alltid börjar som är svår. Fy sjutton vad jag tycker om den här sporten. Fy sjutton vad jag tycker om känslan att vara delaktig i något. Att vara med i en grupp där alla tycker om samma sak. Ibland undrar man ju varför jag inte tänkt på det tidigare :)

Nu är det ungefär 4 veckor kvar tills det är sommarlov igen. Allt har gått så otroligt fort och jag är riktigt glad att jag tagit mig dit jag är idag. Häromdagen så gick jag och min vän runt i skolan lite och vi mötte på folk vi känner. En av dem säger "Du måste alltid göra något nytt, varje år. Förra sommaren, du pluggade upp dig till NV, nu du flyttar till Spanien ett år, när du kommer tillbaka måste du hoppa in i en ny klass." Och det stämmer. Det är fullt upp hela tiden. Jag måste göra något hela tiden.

Idag har det varit ganska grått ute och då ser jag allting på ett sådant negativt sätt. Men när ljuset kommer, så blir jag mig själv igen. Jag behöver sol och värme, annars fungerar jag inte som jag ska. Som idag, jag räknade ut att Biologi A-kursen som vi har just nu, inte slutar till sommaren. Den slutar till jul! Och framåtsträvande, girig och ambitiös som jag är, tänker jag "Inte sjutton ska jag ha gått två tredjedelar av kursen för att slänga bort den. Nejnej, jag ska tenta av kursen i sommar. Jag måste. Jag vill inte fölora poängen." För jag kommer inte kunna avsluta den om jag flyttar till Spanien nu till höst. När jag kommer tillbaka, måste jag ha det nya skolsystemet; med betygen A, B, C, D, E och F. Ändringar, ändringar! Eller... hårt arbete, hårt arbete!

Åååh nyss kommit hem från Muay Thai träning. Alltså åh. Att ta steget och åka iväg till Spanien har öppnat andra sidor hos mig också. Jag ser det så annorlunda nu. Det är så "lite" tid kvar nu (väntan känns lång, believe me) och jag vill inte missa en sekund att göra galna saker, nya saker, allt! Att börja med thaiträning var ett bra val. Mår bättre och så har jag även träffat lite nya kompisar. Jag gör tackar även ja till allt nytt "Ska vi gå på bio?" Ja! "Ska vi dansa inför skolan på en dansföreställning?" Visst! "Du är bara här i några månader till, kom igen, vi gör det här..!" Now when you put it in THAT way, then sure haha åååh. Livet är bra. Jag har de finaste vännerna, en fin familj, roliga dagar, skolan går, solen kommer fram allt oftare. Ååhhh. Imorgon är det skola. Tror jag ska trakassera alla igen med min kamera. DET ÄR SÅ KUL :D Och minnen, hihi, jag älskar att ha något på bild. It feels awesome. Now have a wonderful evening everyone, I'm out! :)

Tja, jag hoppas de tycker bra om det. I början var vänner sådär att "neeej du fååår inte åkaaa" och lite ledsna, but eventually they came around och nu gör vi det bästa av tiden, skrattar och har kul. Tar inget onödigt bråk, tar nästan inget bråk alls, för time's too short. Familjen stöttar, givetvis, what's a family to do? Så, jag antar att de tycker det är modigt av mig (hoppas jag i alla fall att de tycker) och att det är en positiv sak att göra.

Bild från igår;

Okej, ett inlägg till innan jag går och sover haha. Bara för att den hänger så bra ihop med inlägget under. Jag tror inte denna fråga går att svara på än eftersom det har inte börjat hända "på riktigt" än. Och jag vet inte om det är så mycket uppoffring just, egentligen, livet kommer ju alltid ändras och du kommer alltid byta daglig umgängeskrets och så vidare. Sen har vi ju den självklara uppoffringen man måste göra för att ens komma iväg, så det behöver vi inte prata om. Sen har vi ju att "ge upp" livet man har här; de fina vännerna, ett chillt skol-schema, en "fri" skola (har hört att i Spanien får man inte ens lämna skolområdet under skoltid alls, det får man ju här) och lite sådana småsaker.

Men alla vet att riktiga vänner består, så vi får se vart det leder senare. Vilka som stannar i mitt liv och så. Jag har några få som jag aldrig tänker släppa haha, kommer typ stalka ner dem om några år och bo grannar med dem hahaha. Nejdå, men de vänner man känner är äkta och verkligen älskar, de kommer man aldrig släppa taget om eller kontakten med.

Att lämna familjen i ett år kommer ju också bli lite smått jobbigt, men det är alltid lika härligt med tanken att det finns folk som kommer sakna mig och vänta på mig när jag kommer tillbaka, de som alltid kommer finnas för mig oavsett vad.

Nu kom jag på något som några kanske skulle kalla för UPPOFFRING. Att "förlora" ett år i skolan! Det tycker jag inte det är, jag tycker man vinner ett år istället :)

Haft en underbar dag idag. Verkligen allt har gått finfint! Min bästa vän har fyllt år och har tagit bilder hela dagen. Ganska schemabrytande idag i skolan också, själv hade jag bara en lektion. Men man stannar ju i skolan för att vara social, ni vet. Tiden går verkligen fort. Så fort, so enjoy it while you can. Nu är det snart dags för att sova, har nationellt i Engelska imorgon. Puss och kram på er :)

Längtan efter att se världen, att se något nytt, att lära sig mer, att få ett bredare perspektiv på livet, att lära sig ny kultur, att få mer erfarenhet, att lära sig anpassa sig, att få uppfattningen om hur olika liv man kan ha, att lära sig uppskatta det man kanske inte uppskattar nu. Listan är lång och den slutar inte där. I don't know really how I got here, men jag är jätteglad för det. Jag går ju med ett år äldre, så när jag kommer tillbaka till skolan så är det inte direkt så att jag "förlorat" ett år riktigt, även om många tycker det. Några tycker det är bra att jag hamnar med folk i min egen ålder. Själv vet jag inte riktigt hur jag ska känna, jag är van att umgås med de som är lite äldre. Att de oftast vet lite bättre, inte alltid, men oftast. Men det är sådant som kommer senare i livet, inget jag behöver grubbla på nu. Åh vad jobbigt det är att tänka på det här nu när jag inte ens fått någon värdfamilj.